Vad är lipödem?

Fett-sjukdommen som inte går att träna bort

En underdiagnostiserad kvinnosjukdom som ofta misstas för fetma

Lipödem är en kronisk sjukdom som gör att fett och bindväv samlas på vissa områden på kroppen, oftast på benen, runt höfterna och rumpan samt på överarmarna. Både vänster och höger sida brukar vara lika drabbade (till skillnad från lymfödem som oftast bara drabbar ena sidan). Det är nästan uteslutande kvinnor som drabbas. Tyvärr misstas ofta lipödem som fetma, vilket kan leda till både felbehandling och skuldbeläggning samt i värsta fall ätstörningar.
Lipödem har diagnoskoden ICD-11 EF02.2 sedan 2019 (fram till och med 2025 hade den "ICD-10, R60.0B" i Sverige, den största skillnaden med den nya klassificeringen är att den särskiljs tydligare från fetma och ödem och betraktas som en egen sjuksom).

Svenska Ödemförbundet beskriver lipödem såhär på sin hemsida: "Lipödem är en kronisk störning i fettvävnaden där de ytliga mindre lymfkärlen, blodkärlen och nerverna är påverkade. Lipödem är med största sannolikhet en ärftlig sjukdom. Lipödem drabbar i stort sett endast kvinnor och bryter oftast ut i samband med hormonförändringar som till exempel pubertet, barnafödande eller menopaus. Endast ett fåtal män har rapporterats ha lipödem. Vid sjukdomens utbrott ökar kroppens fettceller i storlek och personen ökar i omfång framförallt över stuss, höfter och lår. Även armarna kan påverkas."

Vanliga symtom på lipödem

Här är några vanliga kännetecken på lipödem

  • Tunga ben, ofta värre på eftermiddag/kväll
  • “Ont i fettet”, smärta vid tryck samt beröringskänslig hud
  • Fettansamlingar på ben, höfter, rumpa och/eller överarmar, men inte på händer och fötter
  • Knöligt fett, kulor under huden, som en påse ärtor eller ris
  • Får lätt blåmärken
  • Ojämn hud, bucklig yta, som stora “celluliter”

Det kan vara svårt att veta om man lider av lipödem av flera anledningar. Det kan tex vara svårt att veta föra att lipödem kan samexistera med andra åkommor som övervikt eller lymfödem, för att det kan vara olika delar av kroppen som påverkas hos olika individer samt för att det kan se olika ut i olika stadier. I de tidiga stadierna så är det inte säkert att du går upp så mycket i vikt, sjukdomen kan finnas där även om du har ett BMI som är under gränsen för övervikt. Men allt eftersom sjukdomen utvecklas blir den drabbade ofta större, då lipödemfett inte går att träna eller banta bort utan bara utökas över tid. 

Här är ytterligare några frågor du kan ställa dig själv om du misstänker att du har lipödem:

  • Har du olika storlek på kläder för överkroppen resp underkroppen?
  • Har du svårt att hitta höga stövlar som passar dina vader?
  • Är du ofta kall på huden trots att du är inomhus?
  • Brukar du upptäcka blåmärken utan att du vet var de kommer från?
  • Har du inte kunnat gå ner i vikt trots strikt diet och/eller träning?

Svarar du ja på flera av dessa kan det vara värt att uppsöka läkare för att få en utredning om lipödem.

Jämför BMI och WHR

Eftersom många med Lipödem, framförallt i stadie 3-4, har stora fettansamlingar är BMI (Body Mass Index, vikt i förhållande till längd) ofta hög. WHO lyfter fram WHR (Waist to Hip Ratio, midja i förhållande till höfter) som ett alternativt, och ibland bättre, sätt att mäta ohälsosam övervikt.

För dig som misstänker att du kan ha lipödem kan det vara värt att mäta båda dessa. Ligger du som överviktig i BMI (>25) men samtidigt har ett lågt WHR (<0,80) så kan det tyda på att du har lipödem. Likaså om du har en BMI på fetma (>30) men ett WHR under bukfetma (<0,85). Observera att denna jämförelse inte går att göra om du har både vanlig övervikt och lipödem. Vid en WHR på under 0,75 är lipödem väldigt vanligt. Observera att detta inte är ett sätt att diagnostisera lipödem, det måste göras av en läkare. Detta är bara en metod som potentiellt kan tyda på att du har lipödem.

Olika stadier av Lipödem

Den amerikanske läkaren Karen Herbst är ledande inom forskningen kring lipödem, och hon delar in sjukdomen i tre stadier (ibland delas det in i 4 stadier, men här är hennes definition):

Stadie 1
Huden är normal men fettvävnaden under huden är förtjockad, bitvis kan förhårdnader kännas i fettvävnaden. Dr Herbst liknar det med känslan av att ha frysta ärtor eller riskorn under huden. 

Stadie 2
Lipödemet ökar i omfång och huden förändras till utseende och känsla, Dr Herbs refererar till att huden kan känns som tjocka madrasser ”the mattress phenomena”.  Fler och större lipomen kan kännas under huden. Ansamling av fettväv på insidan av knäna och överhäng kan ha börjat bildas. 

Stadie 3
Fettmassan ökan i omfång på de drabbade områdena med mer överhäng runt exempelvis knän och armbågar. Den ökade fettmassan försämrar ofta rörligheten kraftigt. Vid detta stadiet är det vanligt att även lymfödem utvecklas tillsammans med lipödemet, vilket ytterligare försvårar symtomen.

(Herbst, 2012)

Vad orsakar Lipödem?

I dagsläget är det osäkert vad som orsakar lipödem, men det verkar vara hormonellt betingat och växer ofta till i puberteten, vid graviditet och i samband med klimakteriet. P-piller kan också driva på sjukdomen, och viss forskning visar även på att stress kan ha en negativ påverkan på utvecklingen av det sjuka fettet. Det finns även ärftliga drag och har du flera i släkten med lipödem är det större risk att sjukdomen utvecklas.

Varför orsakar lipödem smärta?

Smärtan vid lipödem är inte bara ett resultat av ökad volym, utan beror på komplexa biologiska processer i vävnaden. Många drabbade beskriver en dov värk, en sprängande känsla eller en extrem känslighet för tryck som skiljer sig markant från vanlig träningsvärk eller tyngdkänsla.

Inflammation och nervpåverkan

Den patologiska tillväxten av fettceller vid lipödem skapar en kronisk, låggradig inflammation i fettvävnaden. När fettcellerna expanderar frisätts inflammatoriska ämnen som irriterar de små känselnerverna i underhuden. Detta kan leda till en ökad smärtkänslighet (hyperalgesi), där även lätt beröring eller ett lätt tryck från kläder kan upplevas som smärtsamt.

Syrebrist i vävnaden (Hypoxi)

När fettvävnaden ökar snabbt hinner kroppens minsta blodkärl, kapillärerna, inte växa i samma takt. Detta leder till en lokal syrebrist i vävnaden, så kallad hypoxi. För att kompensera för syrebristen blir kärlen mer genomsläppliga och läcker vätska ut i det interstitiella rummet (området mellan cellerna). Denna miljö av syrebrist och vätskeansamling skickar konstanta smärtsignaler till hjärnan.

Lymfsystemets roll i smärtbilden

Lymfsystemet fungerar som kroppens avloppssystem, och vid lipödem blir detta system ofta överbelastat. De förstorade fettcellerna trycker rent fysiskt på de ytliga lymfkärlen, vilket skapar ett flödeshinder. När lymfsystemet inte hinner transportera bort vätska och inflammatoriska restprodukter ökar det interstitiella trycket. Vävnaden blir då både "för trång" och kemiskt irriterad, vilket direkt stimulerar kroppens smärtreceptorer.

Mekanisk belastning ger sekundär smärta

Den rent fysiska tyngden av lipödemvävnaden innebär en stor mekanisk belastning. Inifrån spänner den ökade volymen ut bindväv och hud, vilket skapar en stramande värk. Utifrån påverkas kroppens rörelsemönster; tyngden och den förändrade volymen på benens insidor kan leda till felbelastningar i leder som knän, höfter och rygg, vilket i sin tur ger upphov till sekundär smärta.

Varför smärta varierar över dagen

Det är mycket vanligt att smärtan vid lipödem har en tydlig dygnsvariation. Många upplever en tilltagande smärta och tyngdkänsla framåt eftermiddagen och kvällen. Detta beror främst på tyngdkraften; under dagen samlas mer vätska i benens vävnader (ortostatiskt ödem). Det ökade vätsketrycket spänner ut vävnaden ytterligare och ökar trycket på de redan irriterade nerverna, vilket förklarar varför den sprängande värken ofta når sin kulmen vid dagens slut.

Hur behandlar man lipödem?

Tyvärr så finns det inte någon botande behandling för lipödem i dagsläget (utom upprepade fettsugningar som kan göra dig nästan symtomfri). Däremot så finns det olika saker du kan göra för att underlätta din vardag och minska smärtan. Ny forskning visar även tecken på att det kan gå att bromsa utvecklingen av sjukdomen, men mer studier krävs.

De två vanligaste områdena som man kan fokusera på för att minska lipödemsmärta:

Observera att kost och träning inte kommer att ta bort lipödemfettet, men det kan minska risken för samtidig övervikt (som kan ge ökade vardagsproblem), svängningar i vikten (som kan påverka lipödemet negativt) samt hålla leder och annan vävnad friska. Utöver att påverka vikten så kan en antiinflamatorisk kost stabilisera insulin, som annars kan trigga inflammation och vätskeretention i fettvävnaden, samt att en kost rik på antioxidanter hjälper kroppen att hantera den oxidativa stress som uppstår i syrefattig (hypoxisk) lipödemvävnad.

Hur hjälper kompressionskläder som lipödembehandling?

Kompressionskläder är den allra mest använda behandlingen för lipödem. Kompressionskläder botar inte lipödem och minskar inte fettmassan, men förbättrar blodcirkulationen, håller ihop kroppen och kan minska smärta. Tillsammans så gör dessa delar att du blir mindre begränsad i din vardag.

  • Stöd för vävnaderna - Kompression håller samman fettmassan och ger den stöd i rörelser. Plagget förbättrar det venösa och lymfatiska flödet genom att applicera ett externt tryck, vilket minskar smärta och tyngdkänsla som ofta är förknippade med lipödem.
  • Minskning av svullnad - Kompressions hjälpert till att minska eventuella vätskeansamlingar i vävnaderna, vilket kan uppstå som en sekundär effekt av lipödem. 
  • Förbättrad rörlighet - Genom att både minska smärta och svullnad samtidigt som kroppen hålls samman ökar rörligheten vid både vardagsaktiviteter och träning.
  • Förebygga komplikationer - Framförallt lymfödem, men viss forskning visar även på att hela sjukdomsförloppet ev kan minskas med daglig kompression.
  • Dämpar kemisk smärta - Genom att öka vävnadstrycket hjälper kompressionen till att pressa tillbaka vätska och inflammatoriska ämnen till lymfsystemet. Det gör att de nervändar som tidigare "badade" i inflammatoriska ämnen får en renare miljö, vilket ger minskad smärta.
  • Stöd för sköra kapillärer - Kompressionen minskar trycket i de minsta blodkärlen. Detta förhindrar att vätska läcker ut i vävnaden, vilket bromsar den sprängande känslan som annars kan tillta under dagen.

Observera att kompressionskläder kan hjälpa dig oavsett om du har just lipödem, eller liknande sjukdomar som lymfödem eller venös insufficiens eller bara tillfällig svullnad.


Du kan läsa mer på vår samlingsida med kompressionskläder för lipödem

Hur ställs diagnosen lipödem?

Att få diagnosen lipödem är för många ett avgörande steg för att förstå sin kropp och få rätt stöd. I Sverige är diagnosen i praktiken klinisk. Det innebär att det i dagsläget inte används några enskilda blodprover eller röntgenmetoder som kan fastställa sjukdomen. Istället bygger bedömningen på din sjukdomshistoria (anamnes) och en noggrann fysisk undersökning av vävnaden.

Vägen till diagnos i Sverige

Sedan början av 2026 kodas lipödem som EF02.2 enligt det internationella klassificeringssystemet ICD-11. Detta förtydligar att det rör sig om en specifik medicinsk sjukdom i fettvävnaden.

Utredningen börjar oftast i primärvården hos din husläkare på vårdcentralen. Eftersom kunskapsläget varierar kan det ibland krävas en remiss till specialistvård eller en bedömning av en fysioterapeut eller lymfterapeut med särskild kompetens inom ödem och bindvävssjukdomar. Vid en undersökning tittar vårdgivaren på helheten. Man dokumenterar när symtomen debuterade – vilket ofta sker i samband med hormonella skiften som pubertet, graviditet eller klimakteriet – samt om det finns ärftlighet i familjen.

Under den fysiska undersökningen letar man efter specifika kännetecken som:

- Symmetri: Fettansamlingen drabbar båda sidor av kroppen lika (till skillnad från exempelvis lymfödem).

- Disproportion: En tydlig skillnad i storlek mellan över- och underkropp.

- "Cuff sign" (Manchett-tecken): En skarp gräns där fettvävnaden slutar ovanför anklarna eller handlederna, medan fötter och händer lämnas opåverkade. Denna gräns kan även synas vid knä eller armbåge.

- Smärta och vävnadsstruktur: Genom palpation (att läkaren känner på vävnaden) bedöms om fettet är knöligt (likt "ärtor under huden") och om det finns en ökad tryckkänslighet eller smärta som inte är normal för vanlig fettvävnad.

Varför diagnosen ofta fördröjs

Många får vänta länge på sin diagnos. Det beror ofta på en låg kännedom inom vården, men också på att symtomen kan variera stort mellan individer. Tyvärr leder likheten med vanlig övervikt ibland till felaktig skuldbeläggning, vilket gör att många drabbade drar sig för att söka hjälp på nytt.

Vanliga feldiagnoser

Eftersom lipödem delar symtom med flera andra tillstånd är differentialdiagnostik – processen att utesluta andra orsaker – en central del av läkarbesöket. Här bryter vi ner de vanligaste tillstånden som lipödem ofta förväxlas med och vad som skiljer dem åt.

Lipödem vs. Lymfödem

  • Den största skillnaden ligger i symmetrin och kroppens ändpunkter. Lymfödem beror på ett sviktande lymfsystem och är oftast asymmetriskt (drabbar ena benet eller armen mer än den andra).
  • Fötter och händer: Vid lymfödem svullnar ovansidan av fötterna eller händerna upp. Vid lipödem är dessa områden helt opåverkade.
  • Stemmers tecken: En klinisk test där läkaren försöker nypa tag i huden på ovansidan av andra tån. Går det inte att lyfta huden är testet "positivt", vilket tyder på lymfödem. Vid lipödem är testet nästan alltid negativt.
  • Pitting: Trycker man med ett finger mot huden vid ett lymfödem blir en grop kvar (pittingödem). Lipödemvävnad är oftast fastare och fjädrar tillbaka.

Lipödem vs. Fetma (Adipositas)

Det är vanligt att personer med lipödem felaktigt får höra att de "bara är överviktiga". Det finns dock tydliga fysiologiska skillnader:

  • Disproportion: Fetma är en generell volymökning över hela kroppen. Lipödem är en lokaliserad sjukdom där överkroppen ofta är flera storlekar mindre än underkroppen.
  • Smärta och tryckömhet: Vanlig fettvävnad gör inte ont. Vid lipödem är vävnaden inflammerad och mycket känslig för beröring, tryck och stötar.
  • Effekt av livsstil: Vid fetma minskar volymen proportionerligt vid kaloriunderskott och träning. Lipödemfett (det sjuka fettet) påverkas märkbart mindre av traditionella viktminskningsmetoder.

Lipödem vs. Venös insufficiens

Venös insufficiens (svikt i venklaffarna) ger ofta tunga och svullna ben, precis som lipödem, men påverkar i sig inte fettvävnaden.

  • Hudförändringar: Långvarig venös svikt ger ofta hudförändringar som bruna missfärgningar (hemosiderin) runt anklarna eller åderbråck. Lipödem påverkar inte hudfärgen på samma sätt, utöver benägenheten för blåmärken.
  • Dygnsvariation: Venös svullnad är ofta minimal på morgonen och förvärras under dagen. Lipödemvolymen är mer konstant, även om viss vätskeansamling (ödem) kan tillkomma under dagen.

Karraktärsdrag

Vid lipödem handlar det inte om ett passivt lager av lagrad energi (som vid vanlig fetma), utan om en patologisk förändring i underhudsfettet. Sjukdomen karaktäriseras av:

Hypertrofi och Hyperplasi: Fettcellerna (adipocyterna) ökar både i storlek och antal på ett okontrollerat sätt i de drabbade områdena.

Vävnadsfibros: Bindväven runt fettcellerna förtjockas och hårdnar, vilket skapar de karaktäristiska "knölarna" och gör vävnaden mindre elastisk.

Mikroangiopati: De minsta blodkärlen (kapillärerna) blir sköra och läcker vätska ut i vävnaden, vilket förklarar både den konstanta svullnaden och den extrema benägenheten för blåmärken.
Lipödem Lymfödem Fetma (Adipositas)
Symmetri Alltid symmetrisk Oftast asymmetrisk Symmetrisk
Smärta vid beröring Ja, ofta hög Nej, mer tyngdkänsla Nej
Pittingödem Sällan (i tidiga stadier) Ja (vid tryck blir ett märke kvar) Nej
Effekt av diet/träning Mycket begränsad Ingen på ödemet God effekt
Fötter/Händer involverade Nej (Cuff sign) Ja, nästan alltid Ja
Blåmärken Mycket lätt Normalt Normalt

Psykisk och social påverkan av lipödem

Att leva med lipödem innebär ofta en psykisk belastning som sträcker sig långt utanför de fysiska symtomen. Eftersom sjukdomen påverkar utseendet och ofta misstolkas av omgivningen, är den sociala påverkan en central del av sjukdomsbilden.

Skam, skuldbeläggning och vårdmöten

Många kvinnor med lipödem har under årtionden fått höra att deras kroppsform beror på bristande karaktär, dålig kost eller för lite motion. Denna systematiska feldiagnostisering leder ofta till en djup känsla av skam och skuld. Inom vården vittnar många om traumatiska möten där de inte blivit trodda, vilket skapar en misstro mot medicinsk expertis och gör att många drar sig för att söka hjälp på nytt.

Självbild och kroppslig kontrollförlust

Lipödem innebär ofta en känsla av kontrollförlust över den egna kroppen. Att se sina ben eller armar öka i omfång trots strikt diet och hård träning skadar självbilden. Den oproportionerliga fettansamlingen kan leda till kroppsnegativism och att man undviker sociala sammanhang, som att bada eller bära vissa typer av kläder, för att slippa dömande blickar.

Relation till kost, träning och ätstörningar

Den ständiga kampen mot det "sjuka fettet" skapar ofta en komplicerad relation till mat och träning. Det är inte ovanligt att personer med lipödem utvecklar ätstörningar i ett desperat försök att svälta bort de delar av kroppen som inte svarar på normal viktnedgång. När resultaten uteblir leder det ofta till ytterligare självförebråelse, trots att förklaringen är medicinsk och inte handlar om självdisciplin.

Den dolda tröttheten

Utöver den fysiska tyngden i kroppen lider många av en uttalad mental trötthet, ibland kallad "hjärntrötthet" eller hjärndimma. Denna trötthet beror dels på den kroniska inflammationen i vävnaden, och dels på den konstanta mentala anspänningen i att hantera smärta och social stigmatisering. Att förklara och försvara sitt tillstånd för familj, vänner och arbetsgivare kräver energi som redan är begränsad på grund av sjukdomen.

Sammanfattningsvis: Lipödem är en sjukdom som påverkar hela människan. Att få en diagnos är ofta första steget mot att skifta fokus från självförebråelse till självomsorg, där målet är att hitta strategier för att leva ett gott liv trots en kronisk sjukdom.

Källor och tips till dig som vill läsa mer:

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov

https://legsmatter.org/

https://www.1177.se/

https://www.sbu.se/

https://www.fatdisorders.org/ 

https://svenskaodemforbundet.se/lipodem/

https://hj.diva-portal.org/ Avhandling Lipödem Jönköpings Universitet

Relaterade Produktkategorier
Kvinna med kompressionstights för lipödem

Lipödem