Kompressionsklasser

Kompressionsklasser och medicinsk kompression - en guide

Medicinsk kompression är en etablerad behandlingsmetod för att förbättra blodcirkulationen och stödja lymfsystemet. Genom ett kontrollerat tryck på vävnaden kan kompressionsplagg minska svullnad, lindra smärta och bidra till att förebygga komplikationer efter operationer samt vid kärl- och vävnadssjukdomar.

För att behandlingen ska vara säker och ge önskad effekt delas medicinska kompressionsplagg in i olika kompressionsklasser (KKL). Denna guide förklarar hur klasserna skiljer sig åt, vad som menas med graderad kompression och hur olika klasser används vid olika tillstånd.

Vad är medicinsk kompression?

Medicinsk kompression skiljer sig från vanliga stödstrumpor och modeinriktade shape-plagg genom att den uppfyller medicinska krav på både tryckprofil och materialegenskaper. Syftet är inte kosmetiskt, utan att aktivt påverka hur blod och lymfa rör sig i kroppen. Till skillnad från vanliga stöd- eller shape-plagg är medicinsk kompression utmätt och reglerad.

Ett medicinskt kompressionsplagg fungerar genom att applicera ett yttre tryck mot huden och den underliggande vävnaden. Trycket minskar venernas diameter, vilket gör att venklaffarna sluter tätare och blodet lättare transporteras tillbaka mot hjärtat. Samtidigt ökar vävnadstrycket, vilket motverkar att vätska pressas ut ur blodkärlen och samlas i vävnaden. Detta minskar ödem och underlättar lymfsystemets dränage.

Medicinsk kvalitet & CE-märkning

För att ett kompressionsplagg ska få klassas som medicintekniskt hjälpmedel krävs kvalitetssäkring. CE-märkningen innebär att produkten uppfyller EU:s krav på säkerhet, funktion och dokumentation för medicintekniska produkter. Det innebär bland annat att tillverkaren ansvarar för att det tryck som anges faktiskt uppnås i praktiken. ISO 13485 är en annan kvalitetssäkring som handlar om tillverkningesstandarden som tillverkaren behöver hålla, och omfattar alla delar i tillverkningen av medicintekniska produkter, från design till service, och givetvis säkerställer att de färdiga produkterna uppfyller specificerade krav.

 

Vad är graderad kompression?

Graderad kompression är kärnan i medicinsk kompressionsbehandling. För att effektivt transportera blod och lymfvätska mot tyngdkraften måste trycket vara högst längst ner och gradvis avta uppåt.

Vid ankeln, där det venösa trycket naturligt är som högst, appliceras maximalt tryck. Därefter minskar trycket upp mot vaden och vidare mot låret. Denna tryckgradient skapar en riktad kraft som hjälper blod och vätska att röra sig uppåt mot bålen och hjärtat.

Om trycket istället är jämnt fördelat över hela benet, vilket ofta är fallet i icke-medicinska plagg och shapingplagg, finns risk att vätska stasas eller att blodflödet hämmas vid känsliga områden som knäveck eller ljumskar. Det kan i värsta fall förvärra svullnad istället för att minska den. 

Vad är kompressionsklasser?

Kompressionsklasser anger hur stort tryck ett plagg utövar vid ankeln (eller handleden för armkompression). Trycket mäts i mmHg (millimeter kvicksilver), samma enhet som används vid blodtrycksmätning. Enligt europeisk standard delas kompression in i fyra huvudklasser.

Kompressionsklass 1 KKL1 (18–21 mmHg) används vid lindriga besvär eller i förebyggande syfte. Den ger ett lätt till måttligt stöd och är relativt enkel att ta på. Klassen används ofta vid trötta och tunga ben, lindriga åderbråck, under graviditet eller vid stillasittande arbete och längre resor.

Kompressionsklass 2 KKL2 (23–32 mmHg) är den vanligaste klassen ino m medicinsk behandling. Den ger ett tydligare stöd mot svullnad och påverkar även de djupare venerna. Klass 2 används vid tillstånd som lipödem, lymfödem, kronisk venös insufficiens, tydliga åderbråck samt efter venkirurgi eller för att förebygga trombos.

Kompressionsklass 3 KKL3 (34–46 mmHg) innebär kraftig kompression och används vid mer avancerade tillstånd. Den kräver ofta hjälpmedel eller god handstyrka vid påtagning. Klassen används bland annat vid svåra lymfödem, avancerad venös insufficiens med återkommande bensår samt vid uttalat lipödem där klass 2 inte ger tillräcklig stabilitet eller smärtlindring. Kräver individuellt måttsydda plagg och bör inte användas utan läkares ordination.

Kompressionsklass 4 KKL4 (>49 mmHg) är mycket kraftig och används sällan. Den förekommer främst vid extrema tillstånd som elefantiasis eller mycket svåra posttrombotiska syndrom och specialbeställs oftast inom specialistvård.


Val av kompressionsklass vid olika tillstånd

Vid lipödem är målet främst att minska smärta, ge stöd åt vävnaden och förbättra mikrocirkulationen. Ofta rekommenderas klass 2. I mer uttalade fall kan klass 3 behövas.  Flatstickade plagg används ofta eftersom de är styvare och bättre följer ojämn vävnad utan att skära in.

Vid lymfödem krävs ett konstant och tillräckligt högt tryck för att förhindra att vätska ansamlas på nytt. Här används vanligen klass 2 eller 3, ofta i material med låg elasticitet för att skapa ett högt arbetstryck vid rörelse.

Vid åderbråck räcker klass 1 vid lindriga symtom. Om besvären ger upphov till svullnad, värk eller hudpåverkan används klass 2, särskilt efter kirurgisk behandling.

Vid kronisk venös insufficiens är klass 2 standardbehandling för att förbättra venöst återflöde och minska risken för hudförändringar och bensår.

Under graviditet används kompression främst i förebyggande syfte, vanligtvis klass 1. Vid mer uttalad svullnad kan klass 2 ordineras.

Vid postoperativ svullnad, till exempel efter fettsugning eller ortopediska ingrepp, används ofta klass 2 under en begränsad period, men valet varierar beroende på typ av ingrepp.


Medicinsk kompression vs shapewear

Medicinska kompressionsplagg är konstruerade för att påverka cirkulationen genom graderat och noga mätt tryck. Shape-plagg och okvalificerade stödstrumpor är däremot framtagna för att forma kroppen visuellt. De ger ofta ett jämnt eller lokalt tryck utan medicinsk standard.

Att använda shapewear istället för medicinsk kompression vid sjukdomstillstånd kan i värsta fall förvärra svullnad, särskilt om trycket hamnar fel, exempelvis i knäveck eller ljumskar, där flödet kan strypas.

Egenskap Medicinsk Kompression Shapewear / "Stöd-strumpor" (ej klassade)
Huvudsyfte Öka blod/lymfflöde, minska ödem. Forma kroppen kosmetiskt, hålla in magen/lår.
Tryckprofil Strikt graderad (högst vid ankel, avtagande uppåt). Ofta jämnt tryck eller tryck fokuserat på "problemområden".
Standard Regleras av standarder (t.ex. CE). Ingen medicinsk standard.
Säkerhet Garanterat tryck i mmHg. Okänt tryck, risk för stasning.

Risker och begränsningar

Även om medicinsk kompression är en effektiv behandlingsform finns det situationer där den inte ska användas, eller endast användas efter medicinsk bedömning.
Vid arteriell insufficiens kan kompression vara direkt skadlig, eftersom det yttre trycket kan minska blodtillförseln ytterligare. 
Vid obehandlad hjärtsvikt kan den ökade återströmningen av blod belasta hjärtat mer än det klarar av.
Akuta infektioner i huden, såsom rosfeber, är också tillstånd där kompression ofta pausas tillfälligt.



Innehållet är baserat på medicinska riktlinjer och standarder från bland annat 1177 Vårdguiden, Svensk Förening för Lymfologi samt den europeiska standarden för medicinsk kompression
Du kan läsa mer på tex:
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/hud-och-sar/sarbehandling/kompressionsstrumpor/
https://lymfologi.se/vardprogrammet/behandling-kompression/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39585803/
https://mellanarkiv-offentlig.vgregion.se/alfresco/s/archive/stream/public/v1/source/available/sofia/sl11704-1888602222-424/native/Sortiments%C3%B6versikt%20040606%20Kompressionsplagg.pdf